Fastigheten på Frejgatan 41 - 43 i Stockholm är ett 55+-boende som ägs och drivs av Stiftelsen S:t Johannes Hem för Barn och Gamla.
Hur allt började
Föreningen De Gamles Hem i S:t Johannes startade den 29 januari 1923 på initiativ av S:t Johannes församling. Tanken var att skapa ett boende för människor i församlingen som hade det svårt ekonomiskt. Pengarna till detta kom framför allt från donationer.
Det bestämdes att en stiftelse skulle bildas för att äga och ta hand om en bostadsfastighet. Fastigheten skulle officiellt övergå till stiftelsen 1925, och hyror tillsammans med bidrag från föreningen skulle stå för drift och underhåll.
Stiftelsen tar form
I december 1924 skickade Dr Carl Sebart och några andra från Johannes församling ett brev till föreningen De Gamles Hem med ett förslag till stadgar för den nya stiftelsen som skulle heta S:t Johannes Hem för Barn och Gamla.
I de nya reglerna stod bland annat att stiftelsen skulle erbjuda lokaler till andra föreningar som jobbade med barn och gamla i församlingen, och att man även kunde ha egen verksamhet av det slaget.
I § 1, den så kallade ändamålsparagrafen, skrevs in att:
"Stiftelsen har till ändamål att S:t Johannes Församling i Stockholm inom egen byggnad och mot billigaste möjliga hyra anordna lämpliga lokaler för sådana föreningar som med etiskt och socialt syfte arbetar bland fattiga barn och gamla inom församlingen samt om så skulle befinnas lämpligt även själv öva sådan verksamhet"
Den 8 januari 1925 startade stiftelsen officiellt.
Bygget av huset
Stiftelsen köpte en tomt på Frejgatan från Stockholms stad den 29 december 1926, och tog över den den 1 januari 1927. Den låg i kvarteret Killingen och kostade 107 000 kronor.
Två fastigheter slogs ihop till en, Killingen 33, och huset började byggas 1927. Arkitekten David Lundegård ritade byggnaden och fick 18 000 kr i arvode. Byggmästare C E Borg ansvarade för bygget till en månadslön på 1 200 kronor under nio månader.
Hela bygget kostade drygt 885 000 kronor, och totalt gick hela projektet på nästan 1 miljon kronor, vilket skulle motsvara drygt 36 miljoner nu hundra år senare.
Lite kuriosa:
- Hissen kostade 6 800 kr och gick i 25 cm per sekund.
- Smidesdörrarna till hissarna kostade 135 kr styck.
Invigning och verksamhet
Den 29 januari 1928 invigdes Johannesgården högtidligt, med Dr Carl Sebart som ordförande för stiftelsen. Komminister Lignell höll tal.
Hela bottenvåningen upptogs av barnavård. Här fanns en barnkrubba som kunde ta emot omkring 80 barn. Syftet var att hjälpa familjer med små resurser, så att föräldrarna kunde jobba. Här fanns också en läkarmottagning för spädbarn och något som kallades Mjölkdroppen.
Mjölkdroppen var en verksamhet där ammande mödrar fick tillgång till näringsrik komjölk, för att barnen skulle få en bättre start i livet. Senare blev detta en del av barnavårdscentralerna, BVC.
Portvakten bodde också på bottenvåningen. I källarplanet fanns olika verkstäder – som snickeri, smedja och syrum – samt en mjölkbutik.
Våningarna två till fyra hyrdes ut till äldre personer med små inkomster. Femte våningen var för självförsörjande kvinnor. Totalt fanns det 74 lägenheter, de flesta med ett rum och kokvrå. Några hade kök, och det fanns gemensam dusch och badrum i huset.
Själva boendet för de äldre kallades Johannesgården.
Boende på 40-talet
1941 bodde 90 personer i huset – 75 kvinnor och 15 män. Många av dem levde helt på fattigvård. En del var födda redan på 1850-talet.
I huset fanns 74 st. lägenheter varav 72 enrummare med kokvrå, en enrummare med kök och en så kallad dubblett. I varje lägenhet fanns wc och i korridoren gemensamt duschrum. Badrum fanns i källaren.
Varje sommar anordnades en utflykt för de boende. Det kunde gå till Vaxholm eller Saltsjöbaden, med bussresor, lunch och kyrkobesök. Kostnaden stod församlingens syförening för.
Föreståndarinnan
Föreståndarinnan hade mycket ansvar. Hon hjälpte till vid sjukdom, tog hand om boet om någon avled, samlade in hyror, höll ordning på nycklar, och såg till att huset var snyggt och prydligt. Hon hade fri bostad (ett rum med kokvrå), telefon, el och värme. Dessutom hade hon sex veckors semester och sex månaders ömsesidig uppsägningstid.
Badet
I källaren fanns Vanadis BAD – en badanläggning med fem badrum som alla i huset kunde använda. Det var också öppet för folk i området, särskilt eftersom många hus inte hade egna badrum.
Det berättas att på 1930-talet kom ofta 'Freja Pelle', som bodde på Frejgatan 19, till badet. Hans fru och barn syntes dock aldrig till här, så hur det stod till med deras renlighet förtäljer inte historien...
När fler hus fick badrum hemma minskade behovet, och 1976 lades badet ner. Lokalen används nu som yogastudio.
Barnkrubba och daghem
Från början fanns en barnkrubba för barn till arbetande föräldrar. 1954 blev det mer som ett modernt daghem – Johannes daghem. Det var öppet från 6.30 till 18.30 och tog emot barn mellan 6 månader och 7 år.
En diakonissa var föreståndare och personalen bestod av barnskötare och barnträdgårdslärare.
På 70-talet tog kommunen över driften och daghemmet stängdes 1993. Sedan dess har lokalerna använts för ett kommunalt boendestöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar.
Dahlgrenska rummet
1956 testamenterade Gustaf och Sigrid Dahlgren 480 000 kr till föreningen. De ville att ett gemensamhetsrum skulle skapas för de boende.
Det så kallade Dahlgrenska rummet finns idag på våning 4. Där står fortfarande en bordsklocka och två ljusstakar från arvet.
Rummet används numera flitigt som uthyrningsrum för övernattning och till möten, t.ex. av bokklubben eller styrelser.
Moderniseringar och ombyggnader
Under årens lopp har huset moderniserats: oljepanna (1956), kylskåp (1961), varmvatten (1962), centralantenn (1971), stambyte och fjärrvärme (1976).
1976 gjordes en stor renovering och ombyggnad där de många små lägenheterna slogs ihop till större där alla fick egen dusch. Det kostade 5,5 miljoner kronor och alla hyresgäster flyttade tillfälligt ut. 15 av dem ville sedan flytta tillbaka.
Efter ombyggnaden fanns 35 lägenheter: tre enrummare med kokvrå och sju med kök, fem tvårummare med kokvrå och 20 med kök.
Fasaden målades om i gulbeige med grå detaljer.
2007 anlades en grönskande trädgård med allt från snödroppar till körsbärsträd och magnolia. Dessutom finns nu en solig takterrass med markis.